Det är mitten på 80-talet, de där balla killarna med egen lägenhet har bjudit hem mig och en kompis på filmkväll. Spännande är det tycker jag som varken är van vid att se film hemma eller att vara i lägenhet, lantis som jag är. De är väl glada att ha raggat upp några intet ont anande 14-åriga tjejer. För att imponera, eller kanske göra oss lite rädda och mer välvilligt inställda till kel, har de hyrt en skräckfilm. Det hela utspelar sig på någon av polerna, det är kallt, ödsligt och man är isolerad på någon forskningsstation. Det börjar hända mystiska saker. Det finns något elakt där som gömmer sig och tar död på folk, varför får jag aldrig klart för mig. Helt plötsligt slits ett huvud av en av deltagarna i expeditionen och det växer ut ben från huvudet och det börjar springa runt som en stor spindel/krabba. Det är då jag börjar skratta, hela situationen är ju helt absurd. Är det skräck eller komedi undrar jag…

Blev inte mycket kel den kvällen minns jag. Vilka balla killar vill ha en lantisbrud som bara rått skrattar åt monster på film? De hade väl förväntat sig små flämtningar och skrik och sen behöva trösta och beskydda och kanske få lite hångel...

2011 – familjen ska titta på film, dottern har valt. Det är en främmande planet, det är en övergiven forskningsstation, det är varmt och ödsligt. Det finns något elakt som gömmer sig och tar död på folk. Det har många ben och… inte heller nu blir jag rädd eller flämtar och skriker. Jag undrar mer hur många gånger kan man återvinna samma filmmanus? Och… det blev inte så mycket kel den här kvällen heller.

 

Samuel Jansson

3 juni 2011 18:11

Det kan inte vara den här du såg på 80-talet??
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Thing_(film)

Sandra Jansson Palm

6 juni 2011 13:56

Ja det verkar ju inte helt otroligt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vet inte om jag är inne i en period nu, så här inför att jag ska bli lagvigd vid en man. Men helt plötsligt hör jag massor av texter om män som förvisso kallar sina kvinnor drottningar men samtidigt framställer dom som ägodelar med syftet att finnas ...

”Vem ska? Ska DU?? Fan du börjar ju bli värre än farsan” säger han och återgår sedan till det vi pratade om innan. Jag sitter där och ser lite förvirrad ut. Vad ska jag säga? Vad ska jag svara på det? Jag borde så klart säga ifrån och säg...

Jag är nog inte den enda som noterat det hela, men det verkar som om det tarvas  förtärning, helst då sockerstinn sådan, när man ska utöva någon form av titta/lyssna-upplevelse.   Titta på TV = ätande av godis, chips, popcorn, kakor Bio- int...

Stum av förundran sitter jag där, utan stigbyglar, tung i sadeln och med långa tyglar och jag är inte rädd! Det är för mig ett under, jag som varit rädd för att rida så länge. Jag som fått en knut i magen var gång jag tänkt att jag ska rida. Som hitt...

I dessa tider är det mest politik, politik och åter politik på TV, radio och i tidningarna. Vem blir minister och vem ska vara med och stödja budgeten? Så jag vill inte vara sämre, jag tar och skriver ett inlägg om politik och min erfarenhet av de...